Ett år har gått, och det har hänt i alla fall en del på gården.
Vi började år 2025 med sex tackor och en bagge, sedan åkte baggen Ullf på permanent semester i Playa del Frysboxen, om ni förstår vad jag menar. Men istället kom elva lammungar! Det var vår första egna lamning och det gick jättebra. Vi hade god tur med friska tackor och lamm, bara en som försökte komma ut i fel ordning och behövde assistans. De växte upp till små ulliga yrväder med helt olika personligheter. Vissa av lammen åkte senare vidare till andra gårdar, några blev mat och fem ungtackor fick stanna hos oss. I oktober flyttade nya baggen Ullf-Rune in så nu är det förhoppningsvis bullar i ugnen igen.
Dessutom lever och frodas hönsen inklusive nya kycklingar. De har fått en stor utegård att vara i när de inte är på permission och strövar fritt. Sanna har placerat sig på svenska mjölmaskodlarkartan som publicerad författare till en lärorik artikel om hur man startar sin egen mjölmaskodling, gensvaret och intresset har varit… begränsat. Katterna har skaffat en ny kompis som heter Lurvas. Hunddagiset rullar på med några nya bekantskaper i olika storlekar.
En del skog har avverkats och vi har röjt fruktansvärt mycket sly. Men ändå inte så mycket sly som jordbruksverket önskat sig så vi kommer få fortsätta bana väg genom hasselsnåren under överskådlig framtid. Thomas fick äntligen bygga upp sitt sågverk med tillhörande mycket prydligt virkesförråd. Plötsligt kan vi själva förvandla träd till plankor.
Det har varit mycket praktiskt att ha tillgång till egensågat virke till alla de egna projekten! Vi har byggt och renoverat en hel del under året: staket runt egna trädgården, nytt trädäck på utsiktsplatsen, fint utebord, större hönsgård, en sommarstuga till katterna… Vi har rustat upp en av uthyrningsstugorna och tagit över och fixat ytterligare ett torp. Brunnar har borrats, avlopp har anlagts och dessutom byggde vi en ny överfart över bäcken bakom kärret så vi kan rensa upp och ta tillbaka en bit mark från vildsvinen. Lagården vitmålades och blev plötsligt riktigt respektabel.
Vi satte en större mängd potatis, mest för att få testa de gamla redskapen som följde med i köpet av gården: traktordragen kupare och upptagare, automatisk potatissorterare. En annan markplätt blev ett litet solrosfält som gav färg till byn under augusti. Men annars har odlingarna varit mer frustration än glädje. Det var ett förfärligt snigelår i år. Mördarsnigel, åkersnigel, vinbärssnäcka och trädgårdssnäcka, samt en irriterande pytteliten svart snigel som jag inte vet vad den heter – allihop oerhört glupska. Dessutom kvickrot, råttor, sork, knäpparlarver, kålfjäril, ärtvecklare, rapsbagge, hare, rådjur och en katt som inte ser skillnad på en toalett och en rad nysådda morötter, så förstår ni att det är ett smärre mirakel att vi fick några grönsaker alls i år. Det blev mycket kålrot och pumpa men ganska magert av allt annat.
Äppelmusteriet höll öppet under säsongen, fast i lugnare takt än året innan. Vi har testat nya matexperiment och tillverkat egen korv, haft regelbundna bad i isvak (och i öppet vatten förstås), traktorkörning, höskörd, täckdikning, allmän inbromsning av byggnadernas förfall och en stor mängd döda och halvdöda smågnagare att städa bort i katternas spår. Vi har till och med hunnit vara lediga ett par gånger! Ett utmärkt år, på det hela taget.
