Lite om jordkvalitet

Jorden vi ärvde och allt det där (ja jag vet, vi ärvde den inte alls, vi köpte den för jättemånga pengar tillsammans med banken): vi känner ett stort ansvar och mycket ödmjukhet inför uppgiften att få förvalta ett stycke uppländsk mark.

Matjord och odlingsmark är kanske det mest värdefulla vi har. Ändå slösas den bort i så hög utsträckning runt om i världen. Jord som inte tas om hand blir urlakad och näringsfattig. Om den gödslas för mycket läcker den istället ut näring i sjöar, vattendrag och Östersjön. För att inte tala om all mark som helt enkelt asfalteras bort.

En kan bli kallsvettig för mindre.

Men! Här finns ju också fantastiska möjligheter till skojig nernördning.

Tre praktiska experiment vi har satt igång med:

  • Jordanalys – för att greppa näringen och för ”4 per tusen”

Hur vet man vad ens jord behöver? Jo, man tar ett jordprov och skickar till ett laboratorium. Våra jordprover gick till Hushållningssällskapet.

Vi har ”måttligt mullhaltig mo”, alltså jord åt det lite sandigare hållet och inte så mycket organiskt material (ännu). Vi har relativt höga halter av fosfor och koppar medan kalium-magnesium-kvoten är lite för låg. Så småningom kommer vi antagligen behöva tillföra mer kalium. Jordkemi är jättekul när man sätter sig in i det! Och attans vad komplicerat.

Det där med mullhalten är det mest intressanta just nu. Visste du att matjorden har fantastisk kapacitet för kolinlagring? Och enklare och säkrare än att pumpa ner koldioxid i sprickor i berggrunden. I samband med Parisavtalet 2015 startade initiativet ”4 per 1000″ som går ut på att jordbrukare runt om i världen siktar på att binda in minst 4 promille mer organiskt material i sina åkrar varje år, för att därmed fånga in en del av koldioxidutsläppen. Dessutom blir åkrarna då bättre, bördigare och mindre torkkänsliga. En win-win-win.

Nu har vi en baslinje, vi får väl testa om några år igen och se om vi lyckats få ner mer kol i backen!

  • Test av förekomst av knäpparlarver

Här är ett enkelt test för att veta om du har knäpparlarver i marken:

Har det växt gräs där? -> om ja: du har antagligen knäpparlarver

Men om en också vill veta ungefär hur många knäppare som är i farten – alltså hur stort problemet kommer bli om man sätter potatis på just den åkern – då kan man göra det roliga havrebollstestet.

Knåda ihop ett par deciliter havregryn med ett par teskedar honung. Droppa på lite vatten om det behövs. Forma till stora bollar. Konsistensen ska vara ungefär som kompakta chokladbollar. Gräv ner i åkern under höst eller vår, på tio centimeters djup. Gräv upp bollarna igen efter en eller två veckor och se hur många gula små maskar som har hittat dit för att kalasa på havren. Är det många så kanske det är bättre att odla något annat än just potatis under ett par års tid…

Uppgrävd havreboll efter dryga två veckor – helt fri från knäpparlarver!
  • Soil your undies

Tyvärr har jag inte hittat på någon bra översättning med lika bra ordvits, men soil your undies, alltså ”få kalsongerna i jorden”, startade i USA kring 2017 och är fortfarande ett roligt test.

I juni: gräv ner ett par bomullstrosor minst 5 meter in på åkern och på ca 20 centimeters djup. Markera med till exempel en pinne. I augusti, minst 60 dagar senare: gräv försiktigt upp dem och se hur mycket som är kvar. Ju mer av kallingarna som har förmultnat, desto bättre och mer levande jord har du.

Väntar med spänning!